likewonderwomen.blogg.se

Så jag har funderat lite om vem eller vad jag skulle skriva om. Så jag frågade V, hon ville höra historian om Mr tall, dark and handsome.

Minnet av första gången jag såg honom ligger fortfarande färskt i mitt minne. Jag kommer ihåg hur jag skjutsade en av mina vänner på min cykel. Sommaren gjorde allt bättre medan vi cyklade genom vår lilla by. När vi hoppade av cykeln bara få kvarter bort från våran vän stannade en bil framför oss.
Två killar hoppade ut. En av våra vänner och en annan jag aldrig sätt innan.

Han var lång, smal, mörkt kort hår, mörka stora ögon och ett blygt men gulligt leende. Jag stod där helt lamslagen med cykeln lutande mot min sida. Då han log ner i marken och hans smilgropar skymtad på hans olivfärgade hud fick mitt hjärta spel.
Just då var det så otroligt länge sedan jag känt mitt hjärta slå på det sättet. Så länge sen min mage brann som när man har halsbränna.

Jag log medan fjärilar slog ut sina stora vingar i min mage.
Vi satt på varsin sida av rummet där festen var. Jag kunde inte sluta kolla på honom. Han var som en drog och jag va fast efter bara några få sekunder.

Kvällen rullade på och vi skulle möta V på ett uteställe. Jag drack mina känslor fast att jag lovade att jag skulle vara nykter. Bilresan ditt var lite som en sommardröm. Musiken dunkade i takt med min puls och världen utanför virvlade förbi i vackra färger.

Resten av kvällen gjorde jag tappra försök till att flörta. Men tro mig jag är hemsk på den fronten. Men efter några försök frågade han om jag vill med ut. Vi gick runt på området, pratade och skojade.
Det va skönt att kunna prata med en kille igen.
Vi dansade till livebandet, spelade boxnings spel och jag gav mig till och med in i armbrytning med några motorcykelkillar.
Kvällen blev bara bättre när han kysste mig på dansgolvet. Där stod jag i rödprickig klänning och lackskor på tå med hans stora, varma läppar mot mina.

Så när kvällen tickade mot sitt slut stod vi på den stora parkeringen och väntade på att få åka hem. Vi hoppade in i varsin bil, utan att bytta nummer, utan en kyss godnatt bara en lam vinkning från hans sida. Jag var helt säker på att det var slut där, det var liksom inte meningen att de skulle bli något.

Jag satt på mitt golv och åt kladdkaka medan en vän smsade mig och försökte lugna mig. Hon skrev vänta du bara och några minuter senare smsade han. Mitt hjärta svällde.
Så vi fortsatte att smsa men mina känslor var utsprida. Det bubblade inte som det skulle när han smsade men var ändå allt jag önskade mig.

Vi träffades några gånger, han fick mig att le och skratta, vi kysstes och myste. Men han var bara för blyg. Han kunde inte prata riktigt med mig förutom när han var full. Han fnittrade ibland helt utan mening och det fick mig att vara osäker. Skrattad han åt mig?

Vi hade sex en gång och visst det var bra men det var något som fattades hela tiden.

Så tillslut tog det slut men hela den förklaringen kommer en annan gång. Jag vet inte vad jag vill ha sagt med denna historian. Kanske att bara för att någon har allt på ens lista menas inte de med att allt funkar. Hur gärna man än vill det. Men jag kan inte sluta fråga mig själv om han hade kämpat lite. Hade det funkat då? Eller var det jag som förväntade mig alldels för mycket?